Min mor var i Itapiranga. Hon bad när hon såg Sankt Johannes Döparen. Han sade till henne:
Jag är Sankt Johannes Döparen. Jesus skickade mig hit. Du kommer att förstå och begripa varför jag kom hit.
- Vad med dopet? frågade min mor.
Ja, det var mitt uppdrag här på jorden, nu är det prästers. Jesus vill att alla människor döps. Det finns många som inte har blivit döpta än: flickor och pojkar. Du behöver inte så mycket formalitet och lyx för att dopa en person. Man måste vara anständigt klädd. Varje döpt person kan bli fadder, men inte frimurare (så länge han lämnar frimureriet ). Gud är i alla människor vid dopet, genom den Helige Ande.
Vår Fru gjorde sig just nu hörbar och sade till min mor,
Då ska prästen, trettio minuter innan dopet förklara dess betydelse för föräldrarna och fadderna. Föräldrarna och fadderna måste ändra sitt beteende i livet som sanna kristna, lyda Guds Heliga Lagar. Alla kommer att orienteras genom dig och Edson. Dopdagen ska bli en mycket speciell dag. Du och Edson kan inte åka till Manaus nu. Ni måste varna alla gemenskaper, börjande med Madruba-gemenskapen. Och det är brådskande!
Min mor förstod att en preparering inför dopet på en vecka eller en månad räckte till. Jesus skickade Sankt Johannes Döparen för att överföra detta meddelande till min mor, eftersom det i Itapiranga fanns ett mycket allvarligt problem när det gällde att döpa barn eller ungdomar. En preparering inför dopet var mycket lång. Den varade i omkring ett år. Och många gånger riskerade man efter en sådan lång preparation att barnen till många människor inte skulle bli döpta, eftersom de sades vara olämpliga för detta sakrament. Det fanns förvirring och brist på preparering hos dem som själva utbildade föräldrarna och fadderna i dessa möten, som undervisade föräldrarna och fadderna felaktigt. Många gav upp och tog sina barn till att bli döpta i protestantiska kyrkor. Därför sade Vår Fru att hon behövde en utbildning eller orientering på minst en vecka eller en månad.