lördag 15 april 2017

Meddelande från Vår Fru Fredens Drottning till Edson Glauber

Vid gryningen hade jag en dröm: Jag var på ett visst ställe i Manaus och såg många, många människor som led. De var alla sjuka, förgiftade, och det fanns ingen hopp för dem. Dessa människor skrek av smärta, grät av von, andra kollapsade och hade inte längre kraft att gå. Det var en sorgsen, apokalyptisk och smärtsam syn att se, ett riktigt kaos som aldrig hänt i Amazonas. Plötsligt såg jag himlen öppna sig och jag såg Vår Fru. Hon gav mig en bild av sig själv, av Vår Fru av Aparecida med en vacker guldkrans, liknande den hon har hemma, men med en annan krans som skenade mycket ljust. Vår Fru gjorde att jag förstod att alla som tittade på hennes bild med tro och bad med tillit, ångerfulla över sina synder skulle bli helade. Plötsligt såg jag mig själv anlända till ett visst ställe, det liknade en liten kapell, mycket enkel, gjord av trä, som minde om pålarna i Amazonas, och i denna kapell visste många att jag skulle vara där och kom i tusental. Alla dessa människor ville nå den här kapellen, för de ville se bilden av Vår Fru. Jag gick då framför kapellet och höjde bilden av Vår Fru högt upp. Hennes krans skenade mycket ljust just då och alla de extatiska människorna tittade på henne och grät. Då vaknade jag. Denna dröm rörde mig väldigt mycket och gjorde att jag funderade över vad jag såg. Det var mycket verklighetsnära!